Jaha, 4 veckor går allt för fort. Detta har nog varit den sämsta semestern någonsin!
Regn, regn och regn, dessutom inte särskilt varmt.
Började semestern vid midsommar och då var det ju hyfsat väder. Sen började eländet, måndagen efter midsommar var vi hos Mor & Far på torpet, tog en sväng till Vimmerby för att handla lite god mat och onyttigheter, när vi närmar oss torpet ringer min telefon, det är yngste sonen...
-ta det lungt nu mamma, men det är vatten i tvättstugan... Tvärnit...
-hur mycket då???
-upp till tröskeln...
Instuktioner gavs om länspump och sista biten till torpet gick i racerfart.
Där står mor och far och väntar undrande vart vi tog vägen, det var bara att packa väskorna, lämna de "gamla" och dra hem de 12 milen. Resten av veckan ägnade maken åt att agera rörmokare och betongarbetare och nu "peppar, peppar" har det inte hänt igen...
Helgen efter var det Fotbollscup i Åhus, jag var sugen på att åka men inte maken, han sa betämt, NEJ! Och det höll han benhårt fast vid...ända tills det var dags att lämna sonen med tillhörande packning på slätten för avfärd mot sagda cup. När den "forne fotbollstränaren" såg alla grabbar, bollar och väskor genomgick han en inre kris, åkte hem och befallde hustrun att "packa ur" allt onödigt och "in med" nödvändigt så drar vi... så vi drog till Åhus (Bromölla camping) med vagnen, där vi mötte snopna Habobor,(vi skulle ju absolut inte åka) ett par mysiga dagar blev det på stranden med "hyfsat" väder och mycket trevligt camping sällskap...
Och inte att förglömma, ett "GPS" äventyr som tål att minnas...fniss
Bil 1, körde först med hyfsat nya GPS:en programerad Bromölla- Åhus (vi var tre bilar, vi sist)
Första avfarten var okej, GPSen visade in oss på en liten asfalterad charmig skånsk väg, förbi gårdar och ett slott, vägen blev mindre, vägen blev oasfalterad, vägen blev minder igen, och in i en skog kom vi.
Vid vägen plötsligt uppfällda bommar och en skylt om att vi var på väg att beträda ett skjutfält på egen risk...
Bilförare nr 1 blev misstänksam och gick ur, språkade lite med nr 2 och 3, studerade kartan över skjutfältet och vi konstaterade att man nog kunde åka igenom och komma ut i Åhus.
Färden fortsätter på guppig, gropig skogsväg över en färist... och där öppnar sig skogen i ett enormt fält, där det "bor" kossor. Kossorna har bestämt att den bästa platsen att vistas på, på detta jätteenorma fält är just denna lilla, lilla väg som går över fältet. Inte räds de bilar heller...sakta, sakta går det och så tar det STOPP! Just i detta ögonblick har "pappa"ko, = en monstertjur, börjat irritera sig på dessa "metalltingestar" som stör hans kossor. Pappa ko = monstertjuren står en meter från min bildörr...
Han lägger ner sitt monsterhuvud så det ligger i linje med ryggen, drar in luft så klockspelet där bak sugs upp i magen på honom och lägger till ett monsterbröl så håren reser sig på armarna och så sneglar han på, vem??? jo mig! Just då flyttar kossorna lite på sig, vet inte om bilförare nr 1 fick ta till "kofångaren" och knuffa lite på dem, men vi rullar igen. Nu vet jag var uttrycket "skit"rädd kommer ifrån, tur att man skött magen på morgonen! Över fältet kommer vi och in på en, tja jag vet inte om man kan kalla det väg, kanske hellre en crossbana, och efter lite trixande landar vi faktiskt i Åhus.
GPS ägaren tvivlade på om han knappat in rätt, inga grusvägar etc. men sagda omprogramerade "tingest" ville ha in honom på samma rutt på hemvägen också, han avböjde vänligt men bestämt ;)
När vi skulle åka hem hade vi bestämt att åka tillbaka till Far & Mor och avsluta den så snöpligt avbrutna semesterveckan. Ett par dar vettigt väder fick vi, på söndagskvällen small det till och sen satte det i och hällregna, det öste ner hela natten och åskade, på morgonen ösregnade det fortfarande, vattenmätaren såg ut som en fontän...Vi resonerade en stund om hur vägen möjligtvis kunde se ut, det finns ett ställe där man brukar få gräva lite i kanten för att leda bort vattnet vid skyfall.
Jag tog på regnkappa och flipflop och gav mig ner i skogen, vattn över anklarna, vände direkt och hämtade spaden...maken konstaterade att det var hög tid att evakuera både folk och husvagnar om vi inte skulle få stanna på obestämd tid. Längst ut på vår väg kunde man bara chansa på att det var just vägspåren man körde i för vägen var förvandalad till sjö...
Sagt och gjort, för andra gången denna "sommar"? blev det till att fly pga vatten. Vi åkte på rätt håll men Mor & Far skulle åt Mariannelund till...dem höll inte på att ta sig igenom vattenmassorna men klarade sig med en hostande spottande bil ner till samhället där kaos bara var förnamnet.Som tur är ligger deras hus på en höjd en bit från från åarna som svämmade över.
Resten av semester har ju gått i regnets tecken (som om inte alla märkt det... ;p)
Förutom vår sista vecka som vi spenderade i Karlstad med Ida och henne familj.
En gudago vecka med sol, (faktiskt!) bad, fiske, lite åska och lite regn och en vattenläcka på hammarö som "torrlade" så gott som hela campingens vattenförsörjning...(vad säger man...)
Tur för OSS att Ida & Mats bodde 10 min. ifrån oss. Vi hade färskvatten i vagnen och kunde duscha...
En sväng till Åmotsfors och besök hos Idas svärföräldrar hann vi också med, Mycket trevligt!
Nu har vi jobbat ett per veckor, maken fyller på svampförråden och jag har kokat saft och sylt på våra bär.
Lycka är att se stora röda hallon så långt ögat når...
Dubbel lycka att upptäcka att en fjärdedel av snåret består av gula hallon, dem vi trodde hade dött ut, har bara flyttas sig så där 50 meter tvärs över tomten mot skogen.
Nu har mamma "fått hem" lite av sina kantareller från skogen och vi har delat på hallonskörden som blev till sylt.
Tog en sväng till återbruket idag och de hade "50 % på allt i butiken" och där stog stolarna kvar som jag sneglat på HELA våren...men 1000:- för fyra stolar som helt måste limmas om, är för mycket!
Idag, mina vänner, kunde jag äntligen köpa dem för 400:- (prutade en 100ing oxå), he,he... å gla ä ja...".
( Mindre gla´ är maken som hade behövt de 400 till nya bromsar...) Men,men...
Nu får jag väl vänta tills bilen fått nya bromsar innan jag köper lim, nytt tyg och stolkjolar till dessa raringar...
Långt blev det denna gången hoppas ni orkar...
Kram alla vänner <3